Pressat glas

Bildnummer: Fo-U8226 Mapp: 460 Ur Länsmuseet Västernorrlands bildarkiv

Motivord: Postorderfirma
Plats: Sundsvall Skönvik Medelpad
Fotot är daterat till 1843
Foto:Nordiska museet. Priskurant för Skönviks glasbruk. Pressglas i priskuranten från 1843.

Slipat glas

Bildnummer: Fo-U8223 Mapp: 460 Ur Länsmuseet Västernorrlands bildarkiv
Motivord: Postorderfirma
Plats:
Sida med slipat glas ur priskuranten från år 1843

Skönviks glasbruk

Bildnummer: Fo-U8222 Mapp: 460 Ur Länsmuseet Västernorrlands bildarkiv
Motivord: Postorderfirma
Plats: Sundsvall Skönvik Medelpad
Första sidan av en priskurant tryckt omkring 1839. Skönviks glasbruk.




Källa Bildnummer: Fo-U8219 Mapp: 460 Ur Länsmuseet Västernorrlands bildarkiv
Motivord: Postorderfirma
Plats: Sundsvall Skönvik Medelpad
Fotot är daterat till 1843
1843 års priskurant, Skönviks glasbruk, Första sidan i priskuranten.




Bildnummer: Fo-U8220 Mapp: 460 Ur Länsmuseet Västernorrlands bildarkiv
Motivord: Postorderfirma
Plats: Sundsvall Skönvik Medelpad
Priskurant från 1840, på grönt fönsterglas.

Skönvik

Skönvik
Vid lastageplatsen från slutet av 1700-talet byggdes Skönviks glasbruk 1811, och de äldsta delarna av bebyggelsen i dagens Skönvik med arbetarbostäder och lokaler härstammar från den här tiden.
Verksamheten på glasbruket ersattes under 1860-talet av en sågverksrörelse som utvecklades till den största i distriktet på sin tid under ledning av den tyskfödde träpatronen Fredrik Bünsow. Sågverket drevs fram till 1951, och numera finns flera byggnader kvar som en rest av denna svunna epok. Bland annat de numera privatägda arbetarbostäderna vid Gångviken som byggdes av SCA på 1940-talet.

Fredrik Bünsow tillhörde på sin tid en av de rikaste i landet. 1883-85 lät han bygga sommarvillan Merlo, i folkmun Merlo slott i Timrå kommun. Byggnaden ritades av arkitekten Isak Gustaf Claesson, och är sedan 1951 SCA:s arkiv.

Kontakta:
Skönviks industriområde
863 33 Sundsbruk

Vägbeskrivning:
Skönviks industriområde ligger cirka 11 km norr om Sundsvalls centrum.




Skönviks glasbruk, Skön socken, Medelpad,

Blef anlagdt 1811. I Sundsvalls hallrätts årsberättelse för 1815 ointalas därifrån bättre och sämre fönsterglas, diverse hvita och gröna flaskor och glas af åtskilliga sorter och storlekar.

Och 1825 års berättelse innehåller en synnerligen detaljerad uppräkning af de olika sorter, som där förfärdigats. Fönsterglas; af hvitt glas: källarglas, kupiga vinglas, spetsiga d:o, liqueur glas, vinglas till slipning, pounch glas och barnglas, l/2 qvarters dricksglas, qvarters d:o, dricksglas till slipning, portionsbunkar, essense flaskor, Hesses d:o, stops karafiner, 1/2 stops d:o, diverse småglas, proppar, ordin, saltkar, bröstglas, stops burkar, täckta fogelglas, barnnappar, peppardosor, minutglas, sockerask, cylindrar; af grönt glas: hel eng. buteljer, 1/2 engl. d:o, 2 kans d:o, 3 kans d:o, 1/2 kans d:o, nattpottor, ögonflaskor, capris och oliver flaskor, Holländske Påhlar (?), tim Påhlar, 1/2 jungfru och l jungfru apoteksflaskor, qvarters d:o, qvarters bunkar, stops d:o, jungfru burkar, 1/2 qvarters burkar, qvarters d:o, 1/2 stops d:o, l kans d:o, rofburkar, vatten sats bleckhorn, runda d:o, rullgardinsringar, anschovis-flaskor, uringlas, 1/2 timsglas, mortlar med stötar, spannflaskor, diverse glas, långa 1/2 stops burkar; af både hvitt och grönt glas: ordinära brännvinsglas, dricksglas, dricksmuggar, 1/2 stopsbunkar, qvartersflaskor, 1/2 qvarters d:o, 1/2 stops d:o, oljeflaskor, kantiga bleckhorn, kontors d:o, eau collogni flaskor.

Detta glasbruk upphörde på 1870-talet.

1 Kommerskoll. Registratur 26 nov. 1750. Riksark.
2 Kommerskoll. Registratur 5 april 1715. Riksark.
8 Kommerskoll. Registratur 18 juni 1729. Riksark.


Källa http://runeberg.org/display.pl?mode=facsimile&work=fataburen/1910&page=0174

Lista över bruksorter i Medelpad & Ångermaland

Alby (kemisk industri)
Essvik (tidigare kemisk industri, ursprungligen massabruk)
Fagervik (tidigare massafabrik, ursprungligen sågverksindustri)
Nyhamn (tidigare kemisk industri, ursprungligen sågverksindustri och senare massabruk)
Ljungaverk (tidigare kemisk industri)
Galtström (tidigare järnbruk)
Lögdö (tidigare järnbruk)
Stockvik (kemisk industri)
Svartvik (tidigare massabruk, ursprungligen sågverksindustri)
Tunadal (sågverksindustri)
Sörfors (tidigare järnbruk)
Söråker (tidigare mineralullstillverkning, ursprungligen massabruk och sågverk)
Vivstavarv (tidigare pappersbruk, ursprungligen skeppsvarv)
Östrand (massabruk)

 Björkå bruk
 Bollsta bruk
 Fagervik
 Forsse bruk
 Galtströms bruk
 Gideå bruk
 Graninge bruk
 Gryttjen bruk
 Gålsjö bruk
 Husum
 Johannesfors bruk
 Kramfors
 Köpmanholmen
 Lagfors bruk
 Ljungaverken
 Långskog bruk
 Lögdö bruk
 Marieberg
 Matfors bruk
 Mo och Domsjö
 Nedansjö bruk
 Norafors bruk
 Skönvik
 Sollefteå bruk
 Svartvik
 Sulå bruk
 Sörfors bruk
 Söråker
 Torpshammars bruk
 Utansjö bruk
 Vivstavarv
 Väja och Dynäs
 Västanå bruk
 Åvike bruk